Internationella Diabetesdagen

Sedan den 14:e november 1991 har man årligen på internationella diabetesdagen uppmärksammat att diabetes ökar stort i världen. Detta har man gjort för att öka medvetenheten om diabetes som drabbar 422 miljoner vuxna eller en av elva människor världen över, enligt Världshälsoorganisationen.

Från Curves håll vill vi delta och samarbeta denna Internationella diabetesdag, för att öka kunskapen om hur en hälsosam kost och en dos av daglig träning är viktiga verktyg för att förebygga denna sjukdom.

 

Vad är diabetes?

Diabetes är en kronisk åkomma som orsakas av bukspottskörtelns oförmåga att syntetisera mängden insulin som kroppen behöver. Då den gör det av en sämre kvalitet än nödvändigt eller eftersom det inte kan användas effektivt. Men vad är insulin?

Insulin är ett viktigt hormon för att kroppen ska fungera, eftersom den är ansvarig för att upprätthålla blodsockernivåerna. Glukos cirkulerar genom hela blodomloppet för att hamna inuti cellerna där den transformeras till energin som matar organen och vävnader. När mängden glukos inte är tillräcklig får organen allvarliga skador som kan leda till mycket allvarliga hälsoproblem. Liksom andra sjukdomar finns det olika typer av diabetes.

 

Typer av diabetes

• Typ 1-diabetes

Diabetes av typ 1 kan utvecklas hos vuxna men har sin huvudsakliga förekomst hos barn och ungdomar. I denna form av diabetes, orsakar ett funktionsfel hos immunsystemet förstörelse av betacellerna i bukspottskörteln, vilket orsakar att de inte producerar insulin.

Diabetes typ 1 är en kronisk sjukdom, de exakta orsakerna till dess uppkomst är okända men när man fått det, har man det livet ut. I motsats till diabetes av typ 2, som kan drabba personen utan dess vetskap, diagnostiseras typ 1 i 100 % av fallen, vilket kräver att patienten injicerar det insulin som hens kropp inte kan producera.

• Typ 2-diabetes

Till skillnad från typ 1 förekommer typ 2-diabetes främst hos vuxna. Om orsakerna i typ 1 är helt okända, så är det i typ 2 känt att en stillasittande livsstil och fetma är riskfaktorer för att utveckla sjukdomen. I denna variant av sjukdomen har bukspottskörteln kapacitet att producera insulin, men inte tillräckligt eller av tillräckligt hög kvalitet för att kroppen ska fungera korrekt.

Diabetes av typ 2 kan förebyggas genom att följa en hälsosam livsstil, som inkluderar att hålla en balanserad kost och regelbunden motion. Behandlingen för denna typ av diabetes är en diet- och träningsplan, det är inte nödvändigt att injicera insulin även om det kan finnas fall som kräver intag av antidiabetiska tabletter om dieten och träningsupplägget inte fungerar.

 

Vilka symptom har diabetes?

Symptomen hos diabetes är vanliga för de två typerna av sjukdomen och skillnaden mellan dem är hur snabbt de visar sig. Medan de i typ 1 visar sig plötsligt över en kort period av ett par veckor, eftersom bukspottskörteln slutar generera insulin på ett radikalt sätt. I mottsats visar sig symptomen i typ 2 mycket gradvis, det kan ta allt mellan månader till år, och dess påverkan kan vara så mild att patienten inte inser att hen lider av sjukdomen. I båda fallen är de viktigaste symtomen:

• Ökad vilja att urinera och ökad törst
• Ökad trötthet
• Ökad aptit
• Suddig syn
• Fasthet eller stickningar i lemmarna
• Långsam läkning av sår
• Överdriven viktminskning utan uppenbar anledning

Det sista symptomet som nämns ovan är den vanligaste varningssignalen på att man lider av någon av de två typerna av diabetes. Att vara vaksam på dessa symptom är avgörande eftersom det kan orsaka allvarliga skador på kroppen om sjukdomen förblir obehandlad.

 

Diabetes och fysisk aktivitet

En av effekterna av att leva ett aktivt liv är direkt kopplat till kroppens behov av insulin. En person i gott fysiskt skick behöver producera mindre insulin än en överviktig person, så att vara i god form, något som alltid rekommenderas, blir nästan obligatoriskt för dem med underskott i produktionen av detta hormon.

Idrott är viktigt i samband med diabetes, både för att förhindra att drabbas av typ 2-diabetes och för att kontrollera den. I själva verket inkluderar Svenska Diabetesförbundet fysisk träning som en del av behandlingen mot diabetes.

Som med nästan alla sjukdomar är varje person en värld, så ja, det är lämpligt att fortsätta utöva idrott även om vi lider av diabetes, men särskilt under de första månaderna sedan man diagnostiserats med sjukdomen måste blodsockerkontrollen ökas, före och efter att ha utfört fysisk aktivitet, för att se hur vår kropp svarar på den och hur vi ska anpassa den.

Fysisk aktivitet är avgörande för att hantera diabetes och är aldrig kontraindicerat. Det finns faktiskt flera idrottare som lider av denna sjukdom som har gjort en elitkarriär, till exempel boxaren Joe Frazier, olympisk mästare, tennisspelaren Billie Jean Kean eller den nuvarande Real Madrid-fotbollsspelaren Nacho Fernández.

 

Diabetes och mat

Tillsammans med fysisk aktivitet är mat en av pelarna för att hålla sjukdomen under kontroll. Den perfekta dieten för en diabetiker är praktiskt taget den hälsosamma dieten som skulle rekommenderas till alla, med vissa specifika skillnader. Målet i en diet för en diabetiker skulle vara: att nå sockernivåer så nära det normala som möjligt, att upprätthålla en idealvikt, att uppnå optimala nivåer av kolesterol, triglycerider och blodtryck och att undvika de fysiska komplikationerna i samband med sjukdomen.

Näringsämnena klassificeras huvudsakligen i tre grupper: kolhydrater, proteiner och fetter. En diabetiker bör ha överväganden beträffande varje grupp.

• Kolhydrater

Är den viktigaste gruppen för en diabetiker eftersom hydrater främst är ansvariga för blodsockernivåerna. Hydrater ingår i två kategorier. Å ena sidan har vi de enkla, som smälts snabbt och passerar in i blodomloppet på några minuter. Vi hittar dem i frukt och mjölk och i alla livsmedel som inkluderar raffinerade sockerarter (bakverk, godis, glass, juice, läsk osv.). Å andra sidan har vi komplexen, som tar längre tid att absorbera så att de påverkar blodsockernivån mer progressivt. Dessa skulle vara de i grönsaker, spannmål, bröd, pasta, ris och baljväxter.

Vad beträffar hydrater är rekommendationen att konsumtionen är av komplexa hydrater, de minst behandlade möjligt, så att grönsaker, frukt och mjölk kommer vara de viktigaste allierade att inkludera i kosten. Baljväxter och spannmål bör konsumeras med måtta och i det senare ska man välja det minst raffinerade, till exempel fullkornsbröd över vitt.

Godis, glass, bakverk, juice, läskdrycker och ett långt etcetera kommer att vara helt förbjudet, och man ska endast ta dem i stunder av hypoglykemi(lågt blodsocker) där man behöver höja blodsockret snabbt.

• Fetter

Fetter, som finns i oljor och frön, påverkar inte glukosnivån, men det är viktigt att kontrollera kvaliteten på de intagna. Enkelomättade förekommer i oljor eller avokado och fleromättade i olika fisk rekommenderas. Du bör alltid undvika transgena fetter, närvarande i bakverk, margarin, kakor …

• Proteiner

De är viktiga för att kroppen ska fungera korrekt och bör stå för mellan 15 och 20 procent av de dagliga näringsämnena. Vi hittar dem främst i kött, fisk och ägg. Försök att konsumera dem och undvika bearbetat kött och konsumera det med minst fett, till exempel kyckling eller kalkon.

Generellt är rekommendationer som kan anpassas utmärkt till hälsosam kost för alla som inte har diabetes.

Diabetes är en sjukdom som måste vara en motivation att leva ett hälsosamt liv både i kosten och i fysisk aktivitet. Oavsett om vi lider av den och behöver en bra livsstil för att kontrollera den eller inte och om vi vill förebygga den, är en hälsosam livsstil som den vi främjar i Curves ett måste. Om du ännu inte är en del av vår stora familj, boka en gratis konsultation eller kontakta din närmsta Curves klubb.

Connect to a coach